Finland: Social housing inte bara för fattiga
Finland har i stora drag samma problem på bostadsmarknaden som Sverige. Urbaniseringens våg skapar bostadsbrist i storstäderna medan landsbygden utarmas.
På hyresmarknaden finns det emellertid betydande skillnader. För snart 20 år sedan avreglerades marknaden. Syftet var att få fart på byggandet av hyresrätter och bromsa ombildningen av hyresrätter till ägarlägenheter.
Långt ifrån alla lägenheter fick dock avreglerad hyra. Knappt hälften av Finlands hyresrätter är så kallade sociala bostäder, där staten subventionerar fastighetsägarens räntekostnader mot att hyran är reglerad.
I huvudstaden Helsingfors har kommunala Helsingfors bostäder, Heka,
44 000 lägenheter med reglerad hyra. Av dessa byter omkring 3 000 hyresgäst varje år, men bolaget har över
26 000 ansökningar. Heka färdigställde 440 bostäder förra året, men målet är 750 årligen.
Kötiden har dock ingen betydelse för vem som ska få nyckeln till en lägenhet. Det styrs helt efter vilket behov den bostadssökande bedöms ha. Det gäller med andra ord att formulera sin ansökan väl. Bedömningen görs i Helsingfors av stadens fastighetsverk – inte av bostadsbolaget. När kontraktet väl är påskrivet spelar det ingen roll om hyresgästens ekonomiska och sociala situation förbättras. Har du en gång fått subventionerad hyresrätt får du bo kvar.
– Just nu utreder regeringen om befintliga hyresgästers behov ska kontrolleras. Jag är tveksam. Jobbigt för folk att tvingas flytta när man just fått det lite bättre, säger Mirka Saarholma, kommunikationschef på Heka.
Av lägenheterna med fri hyra är omkring hälften ägarlägenheter som ägs av privatpersoner med god ekonomi. Genom att hyra ut dem till den som betalar mest finns möjlighet att tjäna en rejäl hacka. Den som inte accepterar en hyreshöjning måste flytta. Det går i teorin att få hyran prövad och sänkt, men det är mycket ovanligt.
Finska hyresgästföreningen har bara 15 000 medlemmar. De förhandlar inga hyror, eftersom de subventionerade hyrorna regleras med indexuppräkning och privathyrorna sätts fritt. Föreningen fokuserar därför på att upplysa medlemmarna om deras rättigheter och skyldigheter.
Tiia Eskelinen och hennes tvillingar fick en fin trea med låg hyra i Helsingfors. Läs om dem här.
Många vill ha statsstödtill bostäder för fattiga
Finland: Social housing inte bara för låginkomsttagare
Norge: Fattiga fastnari problemområden
Norge: ”Kämpa för ert system med näbbar och klor”
Danmark: hit köar folk för att få bo
Så tycker politikerna
ANTAL: Finland har 2,8 miljoner bostäder. Av dem är 813 000 hyresrätter. Ena hälften är privata med fri hyressättning. Andra hälften är så kallade socialbostäder med reglerad hyra. Det är hus som subventionerats av staten genom att fastighetsägaren bara betalar 1,7 procents ränta, den överskjutande delen står staten för. Dessutom subventioneras ofta marken som huset byggs på. VEM FÅR HYRA: Behovet är den viktigaste faktorn. Inkomstgränsen för att få en subventionerad hyresbostad togs bort 2008. Däremot får inte hushållet ha för stor förmögenhet. I Helsingfors är det stadens fastighetsverk, och inte bostadsbolaget, som avgör vem som får hyra en subventionerad hyresrätt. I övriga större städer görs den bedömningen av bostadsbolaget. HYRAN: Hyrorna är reglerade och räknas upp enligt ett årligt index – inte via hyresförhandlingar. I och med dagens låga räntor är det lönsammare att bygga hus där hyrorna sätts fritt. I Helsingfors var snitthyran 2013 för Hekas statsstödda lägenheter 1 140 svenska kronor per kvadratmeter och år. För privata lägenheter med fri hyra var den 1 890 kronor per kvadratmeter och år. KÖTID: Kötiden har ingen betydelse när subventionerade bostäder fördelas. SÅ LÄNGE FÅR MAN BO KVAR: Den som har fått en socialbostad får bo kvar hur länge som helst. Oavsett om hushållets intäkter ökar kraftigt.
