Kvinnorna har fått nog efter råttinvasionen: ”Jag är livrädd för att bli biten”
Sensommarsolen skiner på inne på en av Törnrosens gårdar, men lugnet är bedrägligt. Orädda råttor skrämmer de boende både natt och dag. Barnen kan inte vara ute och leka och ingen vågar längre sova med fönstret öppet.
– I början sprang de en och en, sedan två och två. Nu kommer de fyra åt gången. Det är som om stora råttfamiljer har flyttat in. Hela släkter med råttor, säger Heba Dabour, en av femton kvinnor som samlats ute på gården.
Kaffe och citronmuffins står uppdukade på ett bord. Kvinnorna är hyresgäster i de omkringliggande husen och frustrerade över att råttorna tagit över deras gård. Råttorna springer längs med husknutarna, struntar i fällorna som egentligen ska fånga dem, sover under lekplatsens rutschkana och tar sig in på balkonger. Allra bäst verkar de trivas i soprummet.
Heba Dabour har två små barn som inte längre kan leka på gårdens lilla lekplats.
– När vi var ute senast kom två råttor springande precis där. De bor under rutschkanan. Jag är livrädd för att bli biten, säger Heba Dabour.
Kvarteren ägdes tidigare av det kommunala bostadsbolaget MKB men såldes till privata Rosengårds fastigheter för några år sedan. De boende menar att servicen över lag har försämrats sedan dess och de har gång på gång slagit larm till den värden om skadedjuren. Men ändå händer inget. I alla fall inte tillräckligt, tycker de. De sluga råttorna tycks ha överlistat både skadedjursbekämpare och fastighetsägare. Och dessutom känner kvinnorna att hyresvärden anklagar de boende för att själva orsaka råttproblemen.
– De säger att vi inte sköter sophanteringen. Men alla vi som bor här tar ansvar och vi har gjort ett bra jobb för att få det att fungera, säger Heba Dabour.
Wegdan Al-abadi arbetar själv i fastighetsbranschen och har koll på vad som gäller.
– Vi har vissa rättigheter. Och betalar för något vi inte får. Det är inte rätt. Vi kan inte vara på balkonger, öppna våra fönster eller vara på gården längre, säger hon.
Flera berättar att just råttinvasionen har varit extra jobbig under sommaren med en pågående pandemi. Att umgås med äldre släktingar, en av riskgrupperna för smitta, utomhus som rekommenderats av myndigheterna har inte känts bekvämt. Inte med risken för orädda skadedjur springandes under bordet.
Men råttor på Rosengård är inget nytt problem och på miljöförvaltningen känner de väl till problemen som nu drabbat hyresgästerna på Törnrosen. Pontus Sterner, miljöinspektör i Malmö stad, bekräftar bilden.
– Det är problem med både skräp och råttor i området, säger han.
Miljöförvaltningen har efter klagomål från boende och från egna iakttagelser vid besök i området inlett flera ärenden på hela Rosengård, som handlar om just problemen med råttor. Alla fastighetsägare – MKB, Victoria park, Contentus och Rosengårds fastigheter – är under lupp.
Gör kvinnornas hyresvärd, Rosengårds fastigheter, verkligen tillräckligt?
– Det går inte att svara ja eller nej på den frågan. Men man kan konstatera att problemen finns kvar och vi funderar nu på hur vi kan gå vidare från vår sida, säger Pontus Sterner.
Varför är det så mycket problem med råttor?
– Ofta är problemen kopplade till nedskräpning utomhus men det finns problem med råttor i många områden i Malmö, säger Pontus Sterner.
Petra Sörling, vd för Rosengårds fastighets AB, menar att bolaget jobbar hårt för att få bort råttorna. Man har beskurit buskar och träd, lagt ut gift och förnyat avtalet med Anticimex. Men trots det har råttorna blivit allt fler.
– Tyvärr ser vi just nu en markant ökning av råttor, säger Petra Sörling.
Hon menar att skälen är flera: rörarbeten har stört råttorna, bristfällig sophantering och fåglar som sprider ut sopor.
– Råttorna äter hellre sopor än går i de utställda fällorna. Men det här är inte bara ett problem på Törnrosen eller Rosengård utan det är ett samhällsproblem. Råttor finns i hela Malmö, säger hon.
Hyresgästerna känner sig anklagade av er och de tycker inte att ni gör tillräckligt.
– Vi jobbar intensivt för att lösa det. Och jag kan förstå att man känner sig anklagad om man känner att man sköter sig och jag vet att många gör ett stort jobb. Men det behövs också utbildningsinsatser när det gäller sophantering. Det handlar om att förstå vad som händer om man slänger sopor utomhus, säger Petra Sörling.
- De senaste sju åren har antalet råttsaneringar i landet ökat med 50 procent.
- Råttor är inte särskilt rädda för människor och tar sig lätt in i hus via till exempel avloppet. Så länge de hittar mat är de nöjda.
- Hittar de väl in i lägenheten håller de oftast till vid rören under diskbänken i köket eller i badrummet. De finns ofta vid avfallsutrymmen men också i parker, gårdar och uteplatser.
- Så fort du hör eller misstänker att du har fått in råttor i lägenheten ska man höra av sig till hyresvärden. Råttor har nämligen fobi för nya saker och det kan dröja innan fällor får någon effekt. Det kan ta månader att få bort alla.
- Håll sopkärlen stängda och samla inte bråte på balkonger och uteplatser. Plocka undan mat och ha helst inte hund- och kattmat framme hela tiden.
- Mata inte fåglar för det drar till sig råttor. I en del fågelmat finns även motgift mot de bekämpningsmedel som används.
