Anders spelade in en skiva i sin lägenhet
Efter en skilsmässa hamnade musikern och förläggaren Anders Teglund i en hyreslägenhet i Björkris i norra Kungsbacka. Varannan vecka bor även hans dotter där.
Samma dag de flyttade in köpte Anders ett gammalt skolpiano på Erikshjälpen för 500 kronor.
På kvällarna började han improvisera.
– Jag kunde inte gå ut. Istället försökte jag spela som en promenad. Jag har arbetat som musiker och spelat i rockband, men det här ville jag skulle vara något helt annat. En frizon från alla krav och all produktivitet, säger Anders Teglund.
Med tanke på grannarna satte han upp flera regler för sig själv: bara behagliga melodier, inte traggla eller ta om ifall det blev fel, inte spela starkt och aldrig efter klockan 22. Absolut inga skalövningar.
– I en replokal kan man nöta på hur som helst. Spelar man musik i en lägenhet måste man vara medveten om att det finns en anonym, ofrivillig publik, säger Anders Teglund.
Efter att Anders lagt upp ett klipp på Instagram föreslog hans kompis, som är producent, att de skulle göra en skiva.
– Jag har visserligen alltid velat göra en pianoskiva, men jag sa till honom att jag inte har några låtar, det är bara improvisationer. ”Det är det vi ska vi ta, vi ska inte förstöra den känslan” sa han då.
I början av sommaren släpptes resultatet: ”Björkris 1”.
Skivan är inspelad i lägenheten, med brummande och knäppande frys, tickande klocka och regn på balkongen. Bara stråkar och blås är pålagt i studio.
I juni åkte Anders Teglund på turné över landet och spelade i människors hem. Något han beskriver som en total kontrast till hur vi normalt konsumerar musik idag, när digitala inspelningar är ständigt tillgängliga och kan stängas av eller på med ett tryck på telefonen.
– Det blir något helt annat i hemmiljö. Och jag spelar bara på akustiska pianon. Jag vill motverka att de slängs. Ett elektriskt piano är som en plastblomma i jämförelse, säger han.
Och grannarna då, vad säger de om ditt musicerande?
– Det har varit förvånansvärt lite reaktioner. En enda gång var det en kvinna som sa till mig ”Jag hör att du spelar på kvällarna”. Jag frös till is, jag tänkte nu kommer det, hon kommer att be mig sluta. Men hon sa bara ”Det låter så fint”. Då pustade jag ut, det var väldigt skönt!
Ålder: 36 år.
Bor: Björkris, Kungsbacka.
Familj: Dotter, flickvän, utökad familj.
Gör: Driver Teg Publishing – bokförlag, skivbolag och medieproduktionsbolag – ihop med sin bror Jonas Teglund.
Bakgrund: Har bland annat spelat i bandet Cult of Luna och med Mattias Alkberg.
”Som siffran antyder är det tänkt som en svit. Det kommer en till del i höst som ska heta Björkris 2. En rolig detalj är att jag upptäckt att även bostadsområdet Björkris ska dubbleras. Etappen som jag bor i heter Björkris 1, sedan ska det byggas lika mycket till i etappen Björkris 2. Jag hoppas jag ska kunna ha ett framträdande i medborgarrummet här i området någon gång.”
Styckena på skivan heter: Längst in i skåpet tejp, Varannan vecka, Det räknas som brännbart, Trötta barn i trapphus, En standardhöjande åtgärd, Två skärbrädor i tre lådor och Hämtning lämning.
”Det är titlar som leder rakt in i vardagslivet. ”Två skärbrädor i tre lådor” symboliserar familjepusslets omöjlighet, det blir alltid en tom låda över. ”Längst in i skåpet tejp” är samma sak, det man ska ha finns alltid längst in.
Titeln ”En standardhöjande åtgärd” är skräck, det är något jag varit med om. Det var därför vi flyttade från Göteborg. Vi hade inte råd att bo kvar efter renoveringen. Hyran för trean i Annedal där vi bodde höjdes från 7 000 – 8 000 till 12 000 – 13 000 kronor.”
