Polisen smygfotade inne i Fares lägenhet – nu granskar JO jakten på adressfuskarna
Bostadsområdet Andersberg i östra Halmstad. Tre poliser står utanför en lägenhetsdörr i ett trapphus. Det är tidig kväll. Med hjälp av det kommunala bostadsbolagets huvudnycklar öppnar de och går in. De söker igenom bostaden i detalj. Tittar i kylskåp och garderob. Fotograferar hyresgästens brev från sjukvården, hans kontokort och medicin.
”Ingen är hemma på adressen”, antecknar en av poliserna.
De hittar bara spår efter en person men enligt folkbokföringsregistret har totalt fem adress i den här enrummaren. Detta har fastighetsägaren HFAB redan upptäckt, berättat för polisen och det är därför de är på plats. När en av poliserna vrider om nyckeln i ytterdörren finns sedan knappt två timmar tillbaka en anmälan om möjligt adressfusk. Dagen efter inleder de en förundersökning om brott.
Såg bilder på sitt hem i polisutredning
Först månader senare förstår hyresgästen Fares Dalati att polisen har varit inne i hans hem och letat runt bland hans saker. Han är själv aldrig misstänkt för brott men insikten om besöket kommer när hans vän, misstänkt fuskare med adress i lägenheten, får hem polisens utredning om folkbokföringsbrott.
– Det här känns jättedåligt. Jag visste inte att de hade gått in hos mig. De hade inte sagt något till mig. Min rumskamrat bodde några dagar i veckan hos mig. Han fick förundersökningen med bilderna från min lägenhet. Annars hade jag aldrig fått veta, säger Fares Dalati.
Händelsen påminner honom om hur polisen kunde bete sig i Syrien där han är född.
– Minnena kom tillbaka. Samma typ av sak kunde inträffa i mitt hemland. Det kunde komma personer på kvällarna, poliser, och det var farligt.
Han har anmält polisens husrannsakan till Justitieombudsmannen (JO), som har i uppdrag att se till att svenska myndigheter följer lagen, och han undrar om allt verkligen gick rätt till.
”Hela natten funderade jag på det”, skriver Fares Dalati i sin anmälan och berättar att han mår dåligt och känner sig ”naken” efter att sett polisens smygtagna bilder från hemmet.
Men vad var det egentligen som hände?
Vi backar till hösten 2019.
Drygt ett år tidigare har lagstiftningen ändrats; den som inte bor och är skriven på samma adress begår nu ett brott som i värsta fall kan ge fängelse. Staten vill en gång för alla sätt stopp för välfärdsfuskare och kriminella som utnyttjar systemet och samtidigt rädda mångmiljonbelopp i skattepengar.
Flera personer skriver sig hemma hos Fares Dalati i Halmstad med start under den här hösten, bland annat en 51-årig kvinna och senare den 22-årige mannen, hans vän. Båda är nya i Sverige och med röriga bostadssituationer. Men ingen av dem bor där, enligt senare tingsrättsdomar för brott mot folkbokföringslagen. De två döms till böter.
Polisen måste svara på frågor
Nu kräver JO svar på om polisarbetet som ledde fram till domarna i Halmstad gick rätt till. Eller har polisen begått övertramp? Polismyndigheten har ställts inför en lång rad frågor. Bland annat:
Hur ser samarbetet med det kommunala bostadsbolaget ut och vilka uppgifter har polisen lämnat över? Varför gjordes husrannsakan utan förundersökning? Berättade någon för Fares att polisen varit i hans hem?
Hem & Hyra har tidigare rapporterat om liknande fall kopplat till folkbokföringsbrott runt om i landet. I en del av fallen har det även legat konkreta misstankar om annan brottslighet i bakgrunden när polisen gått in i människors hem för husrannsakan. Exempelvis bidragsfusk, narkotikahandel eller terroristbrott. I polisutredningarna runt Fares Dalatis lägenhet finns inga sådana spår.
Polisen medger brister redan nu
Christian Kylin är vd på Halmstads bostadsbolag HFAB och kommenterar hanteringen av huvudnycklarna i fallet.
– Har polisen ett beslut om husrannsakan så är fastighetsägaren normalt behjälplig med nycklar. Vi är tacksamma om de hör av sig till oss och inte bryter sig in. De kommer ju in i vilket fall men vi vill undvika skador, säger han.
Redan nu har polisen lämnat in yttranden med svar till JO. Ett samarbete finns mellan den lokala polisen och hyresvärden kommunala HFAB, för att nå ökad trygghet och för att komma åt svartuthyrning efter tips från bolaget står det. Men även:
- Polisen har lämnat ut uppgifter om de inblandade personerna till värden efter husrannsakan hos Fares. Men ingen skrev ner hur man kom fram till att göra det. Det pekas genomgående ut som en ”brist”.
Och vidare:
- Ingen dokumenterade bedömningen inför husrannsakan hos Fares. Och en förundersökning borde ha inletts månader innan polisen låste upp dörren, anser juristerna.
- Det är ”inte godtagbart” att det saknas papper över hur Fares informerades om husrannsakan. Polisen hävdar att det skedde i efterhand via telefon. Fares menar att han upptäckte det på egen hand.
Kämpar för att andra inte ska drabbas
Polisen rättsavdelning sammanfattar med att ”Polismyndigheten ser allvarligt på dessa brister och avser att följa upp…”. Det innebär enligt yttrandet att det generellt behövs mer utbildning och information för personalen.
Justitieombudsmannens beslut i fallet kan komma att dröja flera månader. I den vanligaste typen av beslut slår JO fast om en myndighetsåtgärd har följt lagen eller inte. Eller om den bara varit felaktig eller olämplig. Det kan även innehålla vägledande uttalanden. För Fares Dalati är det viktigt att fallet blir utrett grundligt.
– Mitt mål är att det ska bli rätt för nästa person som råkar ut för det här. Ingen ska behöva få den här erfarenheten som jag har fått. Det är det jag kämpar för. Det handlar inte om att få någon ersättning, säger han.
Folkbokföringslagen skärptes sommaren 2018. Syftet var att stoppa välfärdsfusk och organiserad brottslighet. Det blev straffbart att skriva sig där man inte bor.
Men Hem & Hyras granskning Adresskaoset kunde förra våren visa att lagen slog snett. Det var oftast desperat hemlösa som drogs inför rätta. Avslöjandet väckte reaktioner på högsta politiska nivå och i början av juni 2022 togs det avgörande beslutet som ska ändra lagen.
